Mobila kliniker på Elgonbergets sluttningar
Det skymtar långt borta i morgondiset, Elgonberget eller Mount Elgon, då vi startar färden från Rotary Läkarbanks bas i Kitale. Morgonen är lätt kylig, luften krispig. Tupparna och morgonfåglarna har redan tonat ner sina stämmor. Kenyanerna vi passerar på den dammiga vägen har tagit tjocka tröjor på sig för att hålla värmen såhär på morgonkvisten. Många har en stickad mössa långt nerdragen över öronen.
Då vi passerar genom staden västerut beundrar vi de lilafärgade jakarandaträden som nu står i full blom. Jakaranda är ett av de mest färggranna träden i tropikerna. 
Gatuförsäljare är redan i full fart med att sprida ut sina varor. Rök från primitiva gatukök sveper över marken. Chapati och mandazitillverkning är i full gång. På andra sidan stan sprids nyskördad majs ut på presenningar för torkning på båda sidorna av vägen. Kilometer efter kilometer ligger majsmattorna utbredda. Män, iklädda svarta gummistövlar, vadar genom majskornslagren för att vända dem och så få en snabbare torkning. En dryg vecka i soligt väder behövs för att få dem torra nog att packas i stora, vita säcka. Dessa lastas i stora lastbilar för transport till försäljning eller lagring.
Efter en knapp timmes bilfärd från Endebess når vi byn Salama som ligger en bit upp på berget. Den sista steniga vägsträckan bjuder på en ganska så gungig färd. Vägen är lerig och hal efter gårdagens regn. T.o.m. korna och fåren som använder sig av samma väg halkar till. Framme vid en övergiven kolonialbyggnad i sten stannar chauffören Tom bilen. Här skall dagens mobilklinik hållas. Utsikten över klippan Endebes cliff och dalen nedanför tar nästan luften ur en. Det är så vacker utsikt.
All medhavd utrustning bärs in och placeras i olika rum i det nergångna huset. Många fönsterrutor är sönderslagna, innertaken har vattenskador och hänger ner. Men lokalen kan användas. Den lokala frivilliga personalen från byn sköter om registreringen av dagens patienter. Ett rum blir laboratorium där laboratorieassistent Selina tar blodprov för att kunna fastställa hemoglobinvärden, malaria, hiv mm. 
Chauffören Tom, som också är farmaceut, delar ut utskrivna mediciner i ett av rummen. Sjuksköterskan Diana, som följt med oss från regeringskliniken i Endebes, har med sig vacciner för barn- och mödravården. Barnen vägs i hängande vågar. De vaccineras mot difteri, kikhosta, mässling och stelkramp. Gravida kvinnor undersöks och får rådgivning. Doktorn får besök av både stora och små med allehanda problem. En duktig tolk finns till hans hjälp, men eftersom Dr Sture spenderat flera år i Kenya kan han även kommunicera med sina patienter på kiswahili. Många söker hjälp för besvärliga magåkommor, högt blodtryck, förkylningar, ryggsmärtor, hudproblem och sårskador. I patientmängden finns även en ung kvinna som blivit utsatt för våldtäktsförsök dagen innan.
Texten ovan beskriver en ganska typisk dag för en jeepläkare i Endebess/Kwanza området utanför Kitale. Berättelsen kan ha hänt i Umoja, Bubere eller i någon annan av läkarbankens utvalda byar. Det är innehållsrika dagar. Sjukdomsscenariot blan de hjälpsökande varierar. Oftast är det lättbehandlade åkommor. Men s.g.s. varje vecka 
remitteras patienter för vidare utredning till sjukhus. Dessa patienter kan få hjälp med transport- och undersökningskostnader. Den lokala personalen i teamet är duktiga och hjälpsamma. De berättar dessutom gärna om kultur och traditioner i området vi rör oss. Byggnaderna som används för de mobila klinikerna är ofta kyrkolokaler eller dispensärer som står oanvända. I kyrkolokalerna skapas olika rum med hjälp av lakan som spänns ut som väggar. Den privata sfären är begränsad.
Vägarna ut till byarna är ofta under regntiden svårframkomliga och restiden kan bli utdragen trots att vägsträckan inte är så lång . Nu pågår även vägarbeten, som utförs av kinesiska bolag, vilket gör att det blir ännu svårare att ta sig fram.
Folket ute i byarna är oerhört tacksamma för den hjälp de får via Rotarys läkarbank. Många har p.g.a. dålig ekonomi svårt att ta sig till kliniker och sjukhus längre bort. Fattigdomen är stor på den kenyanska landsbygden. En hjälpande, utsträckt hand från Sverige kan ha livsavgörande betydelse för många som lever på gränsen till existensminimum. Därför behövs Rotarys läkarbank fortsättningsvis i Kenya.
Text och foto: Majvor Nyholm