En hjälpande läkare i Kenya
Ryd/Kitale Artikeln publicerades i Smålandstidningen och Blekingeposten i december 2017.
Utbildning på jeeplinjen. Foto: Bengt Järhult
I sex veckor besökte Ryd-läkaren Bengt Järhult Kenyas landsbygd. Där ställdes han inför att ett virus som liknar ebola kunde ha spridit sig till hans mottagningar, där han behandlade patienter med alla möjliga sjukdomar och åkommor.
Bengt Järhult från Ryd reste med Rotarys Läkarbank första gången för ungefär 15 år sedan. I höstas besökte han landet för fjärde gången i rollen som läkare. I sex veckor arbetade han i en avlägsen landsbygd där den kenyanska sjukvården inte når ut. Han fick resan betald och en liten slant för bland annat mat och visum.
– Läkarbanken är i de områdena som har en mycket marginell sjukvård, långt ute på landsbygden. Jag utgick från en stad som heter Kitale som ligger i nordvästra Kenya, säger han.
I teamet ingick tolk, laboratorieassistent, farmaceut och en sjuksköterska. Tillsammans besökte de en tom lokal i olika byar på landsbygden, där dagens patienter satt och väntade på dem på morgonen. Besöket kostar fem svenska kronor för barn under tio år. För vuxna kostar ett besök 15 svenska kronor.
I Kenya befann sig sjuksköterskorna på de offentliga sjukhusen i strejk mellan maj och november. Det försvårade sjukpersonalens arbete och minst en person avled till följd av att inget sjukhus kunde ta emot patienter. Bengt Järhult berättar om en ung pojke som kom till mottagningen med en ansiktsförlamning.
– Han var ett sådant exempel där man även i Kenya borde ha skickat honom till sjukhus men det gick inte och jag fick handlägga honom själv. Som tur var blev han frisk efter en vecka när jag hade tittat på honom. I Sverige är ansiktsförlamning hos barn oftast borrelia från fästingar men det är ovanligt i Kenya. Till slut kom jag fram till att det var öroninflammation. När jag hade behandlat honom för det gick det här tillbaka. Men han är ett exempel på när det är provocerande att inte kunna skicka patienten till ett sjukhus, säger Bengt Järhult.
Men även när sjukhusen i Kenya har sjuksköterskor på plats är det ibland svårt att ge alla patienter den vård som de egentligen behöver. En 55-årig kvinna hade drabbats av bröstcancer. Cancern hade börjat växa på hudens utsida.
– Det borde ha opererats långt tidigare men det kostar 5 000 Kenyashilling, alltså runt 500 kronor. Det kunde hon inte få fram. Då skickades hon hem och då kom hon till vår mottagning. Vi fick sköta om det här som ett besvärligt sår, säger Bengt Järhult.
Marburg och Ebola smittar på samma sätt, så Ebola affischer användes. Foto; Bengt Järhult
Byarna där Läkarbanken har mottagningar i ligger nära gränsen till Uganda. Landet har under hösten haft flera kända dödsfall i Marburg-virus, vilket har stora likheter med ebola. Vid ett tillfälle misstänkte man att viruset hade spridit sig över landsgränsen.
– Visst var jag lite orolig till en början. Vi försökte komma fram till vad som var rationellt och vi skärpte hygienrutinerna. Alla som kom till mottagningen och som hade haft kontakt med någon i Uganda skulle omedelbart separeras från alla andra patienter. Vi skaffade en termometer som kan mäta temperaturer på avstånd. Det här smittar via kroppsvätskor men inte på avstånd i luften.
När läkarna oroades för att Marburg-viruset skulle ha spridit sig till Kenya från Uganda inrättades mer utbildning om vikten av hygien på mottagningarna. Trots att det var falskt larm den här gången ledde oron för Marburg-viruset till att alla patienter fick undervisning om smittan.
– Det är en annan målsättning för Läkarbanken, det ska inte bara vara sjukvård. Man vill bedriva undervisning om sjukdomar, som är kopplat till vatten och hygien. På ganska många ställen har organisationen och rotary-klubbar betalat för brunnar. När folket ändå besöker mottagningarna pratar antingen vi eller de lokalanställda för att ge dem utbildning, säger Bengt Järhult.
Under sin tid i Kenya fick Bengt Järhult främst behandla HIV, andra infektioner, TBC, brännskador och malaria. Han säger att sjukdomspanoramat liknar Sverige för 100 år sedan. Även om sjukdomspanoramat inte ser riktigt likadant ut på Kenyas landsbygd som i Tingsryds kommun tar han med stora lärdomar från sin resa. När de inte hade någon avancerad sjukhusutrustning att tillgå var de tvungna att lita mer på sig själva i mötet med patienten. Och samtidigt har Bengt Järhult fått större kunskap om låginkomstländers sjukdomar.
– Världen håller på att minska. På grund av kring och klimatkris kommer människor att migrera och vi kommer bli en blandad befolkning i hela världen. Ryd har haft en flyktingmottagning länge. Det är klart att jag har nytta av att ha varit i Afrika och sett vilka sjukdomar man har. Man känner igen malaria, HIV, TBC och andra sjukdomar som finns där. På det sättet är det till nytta för mig och för vården hemma i Sverige.